Polisen kan vid trafikbrott fatta beslut om omhändertaget körkort. Vid frågor om körkortsingripande är det dock viktigt att skilja brottet från ingripandet mot körkortet.
Brott
Brottet handlar om en straffrättslig process som syftar till att förmå den person som begått ett brott att i framtiden undvika en upprepning. Straffet för ett sådant brott är i de flesta fall böter.
Körkort
Körkortsingripanden handlar däremot om trafiksäkerhet och samhällsskydd, genom att bl.a. förhindra att trafikfarliga personer framför fordon.
Straff
Ingripande mot körkortet är ofta en följd av att man begått ett trafikbrott. Det är däremot inte ett straff för brottet i sig, utan ett ingripande i trafiksäkerhetssyfte.
Återkallelse
Man kan alltså få både böter för brottet och indraget körkort, med samma händelse som grund.
Läs mer här om dubbelbestraffning i anledning av indraget körkort och böter.
Polisen och omhändertaget körkort
Polisens myndighet
Polisen har ingen myndighet att återkalla en persons körkort, däremot kan polisen besluta om att omhänderta ett körkort.
Polisens bedömning
Polisen beslutar om att omhänderta ett körkort om det är sannolikt att Transportstyrelsen kommer gripa in mot körkortet. Exempelvis vid trafikbrott eller vid misstänkt sjukdom som utgör trafikrisk.
Beslut om omhändertaget körkort är inte samma som ordningsbot
Det beslut polisen skiver om att omhänderta körkortet är inte det samma som ordningsboten. I de flesta fall så skriver man under ett erkännande och godtar en ordningsbot genom signering på en telefon eller platta, medan beslutet om omhändertagande är ett fysiskt papper som du får i handen.
Att signera beslutet om omhändertagande är alltså inte det samma som att erkänna brottet.
Polisens omhändertagandebeslut
Beslut om omhändertagande av körkort kan polisen göra även om du själv anser att du inte har begått något brott och inte erkänt brottet. Samma gäller om du själv ser dig som fullt frisk och kapabel att köra bil.
Beslutet från polisen kan man inte överklaga och det gäller även om du vägrar skriva under det eller vägrar motta din kopia av beslutet.
Beslutet om omhändertaget körkort från polisen blir infört i körkortsregistret, så det spelar inte heller någon roll om du inte har överlämnat själva plastkortet.
Löften från polisen
Skilj på att återkalla körkort/få körkortet indraget och att få det omhändertaget. Polisen kan inte återkalla körkortet. Det är bara Transportstyrelsen som slutligt kan återkalla ett körkort. Inte heller kan polisen lova något om körkortet eller spärrtid.
Vi hör ofta argument som ”polisen sa att de inte skulle ta körkortet” när Transportstyrelsen hör av sig. När polisen säger så, menar de att DE inte kommer omhänderta körkortet.
48-timmars medgivande från polisen vid omhändertaget körkort
Köra 48 timmar extra
Om polisen fattar beslut om att omhänderta körkortet så kan de ge dig rätt att framföra fordon under 48 timmar efter omhändertagandebeslutet.
Förlängning?
Tiden kan du inte få förlängd, inte varken av polisen eller Transportstyrelsen. Tiden gäller i exakt 48 timmar från tiden som är angiven i beslutet.
Krav på att få 48 timmar?
Det är ingen obligatorisk rättighet att få ett sådant medgivande, utan det är upp till den enskilda polisen om man får 48 timmar eller inte. Polisen behöver inte heller ge någon anledning till varför de inte ger 48 timmar.
Tyvärr finns ingen genväg
Vi kan redan här säga att det inte är någon idé att ringa Transportstyrelsen dagen efter polisen beslutat om omhändertaget körkort för att muntligen få dem att lämna tillbaka körkortet innan dessa 48 timmar gått. Transportstyrelsen agerar när de får in ditt ärende och då får du ett brev per post.
Överföring till Transportstyrelsen
Ett omhändertagandebeslut gäller till dess Transportstyrelsen antingen upphäver polisbeslutet eller meddelar ett eget beslut, till exempel varning eller spärrtid på körkortet. Ditt omhändertagna körkort, tillsammans med övriga relevanta handlingar, skickar polisen inom 48 timmar till Transportstyrelsen, som i sin tur startar en utredning mot dig i anledning av körkortsingripandet.
Innan Transportstyrelsen fattar beslut så får du tid att yttra dig. Detta kommer i posten i form av en underrättelse, normalt inom en vecka från omhändertagandet.
Ska man erkänna eller neka till brottet?
När man är misstänt för ett trafikbrott så står man inför frågan om man vill erkänna eller neka till brottet. Frågan om man ska erkänna eller inte är komplicerad och vi varken kan, bör eller ska råda dig i frågan om du ska erkänna ett brott eller inte. Vad vi däremot kan göra är att förklara vad de olika besluten kan innebära.
Att Erkänna Brott
Efter ett erkännande är alltså frågor som om du var i en nödsituation, om polisens utrustning varit kalibrerad, eller om du av annan anledning anser att polisen har fel, helt irrelevanta. Det enda du kan göra om du anser att du felaktigt erkänt är att begära undanröjande av ordningsboten, vilket kan ta flera månader.
Man ska dock vara klar över att Transportstyrelsen kommer att hantera ärendet utifrån erkännandet även om man begär undanröjande. Här kan du läsa mer om hur du begär undanröjande av, även felaktigt kallat överklaga, en ordningsbot.
Om man erkänner ska man också kontrollera vilka omständigheter polisen angett innan man undertecknar. Om det t.ex. är torrt väglag och lite trafik, så ska man se till så att detta framgår innan man undertecknar.
Om du nekar till brott
Om du nekar till överträdelsen så kommer ärendet bli överfört till åklagare som då får avgöra om det finns grund att väcka åtal mot dig. Du får normalt sett en möjlighet att acceptera ett strafföreläggande innan åklagaren väcker åtal. Att betala detta strafföreläggande kommer ses som att du erkänt och saken är därmed avklarad – straffrättsligt – precis som när man accepterar en ordningsbot.
Om åtal blir väckt mot dig i Tingsrätt så är det åklagaren som ska bevisa att du gjort dig skyldig till brottet. Du behöver alltså inte bevisa att du är oskyldig. Bevisning varierar och beror på vilken typ av trafikbrott saken handlar om, men i de flesta fall är det polisens utredning och vittnesmål som är bevisning i målet.
Hur Transportstyrelsen agerar i detta läge beror på om körkortet har blivit omhändertaget på plats eller inte. Om inte polisen tog beslut om att omhänderta körkortet på plats, så kommer Transportstyrelsen ingripa först när brottmålet är avklarat. Om körkortet är omhändertaget så kommer Transportstyrelsen fatta ett tillfälligt beslut om körkortet.
Att begära rådrum innan ordningsbot
Rådrum innebär en möjlighet att få betänketid med att acceptera en ordningsbot. Polisens författningssamling beskriver möjligheten till rådrum så här:
Rådrum får medges om den misstänkte bor i eller stadigvarande uppehåller sig i Sverige eller annat nordiskt land. Tiden för godkännande ska bestämmas till åtta dagar.
Märk att det står ”får medges”, vilket innebär att det även i denna fråga är upp till polisen att avgöra om du får rådrum eller inte. Däremot är polisens instruktioner såna att rådrum bör lämnas till personer under 18 år, personer som “i princip” är beredd på att godta föreläggande men som ändå vill inhämta råd hos ett ombud först, samt person bedöms vara “omtöcknad”.
Omhändertaget körkort som inte handlar om brott
När polisen beslutar om omhändertaget körkort utifrån andra omständigheter än vid brott, t.ex vid misstanke om allvarlig sjukdom eller skada som förhindrar framförande av fordon, så handlar det inte om att erkänna eller neka enligt ovan. Då kommer Transportstyrelsen inleda en utredning om ditt medicinska tillstånd är ett hinder för körkortsinnehav. Detta kan innebära att du blir förelagd att göra vissa tester, inkomma med intyg osv.
De Allmänna och Förvaltnings-
rättsliga domstolarna
Denna artikel fokuserar på brottet och polisens del i ett körkortsingripande.
Brottmålet handlar om frågor som de allmänna domstolarna – Tingsrätt, Hovrätt och Högsta Domstolen – behandlar. Utredningen är det polis och åklagare som hanterar. Brottmålet har inget med körkortet att göra, varför en sådan process inte kommer röra vid frågan om körkortet.
Körkortsfrågan är ett förvaltningsrättsligt förfarande där en myndighet – Transportstyrelsen – beslutar. Beslutet kan man sedan överklaga till de förvaltningsrättsliga domstolarna – Förvaltningsrätt, Kammarrätt och Högsta Förvaltningsdomstolen. Den Förvaltningsrättsliga processen rör endast körkortsinnehavet och någon bedömning gällande brottet eller skuld gör man inte.
Denna artikel förklarar mer om hur en överklagan går till gällande körkort.
Trafikbrott utan inblandning av polisen
I vissa fall kanske inte någon polis varit inblandad, till exempel vid fortkörning förbi fartkamera. I sådana tillfällen kan det handla om att man funderar på om man ska erkänna eller neka. Eller om man som bilägare måste uppge vem som körde bilen.
På vår sida har vi specifika artiklar gällande de flesta återkallelsegrunder. I webbshopen har vi mallar för såväl yttrande som intyg om körkortsbehov.
Vi har även en handbok med råd och tips gällande nekande och angiveri vid körning förbi fartkamera.
