Här kan du ta del av Rättsmedicinalverkets informationsblad för hur man bedömer om det handlat om eftersupning vid ett rattfylleri.

När man pratar om eftersupning så handlar det i regel om möjligheten att kunna undgå ansvar för brottet. Det finns självklart undantag och det är inte vår sak att bedöma vare sig det ena eller det andra.

Vi arbetar med själva körkortsfrågan och konsekvensen av ett rattonykterhetsbrott medför i regel en spärrtid på 12 månader eller mer. Endast i speciella undantagsfall kan man få ett annat utfall (besök våra artiklar för att läsa mer om detta).

Med eftersupning menar man att en person som är misstänkt för rattfylleri, men som blivit anträffad en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden. Eller i vart fall påstår att han eller hon gjort det. Att dricka sig berusad efter att man framfört fordon är inte straffbart – oavsett hur färden gått till.

Så, det är därmed inte ovanligt förekommande att en “trafiknykterhetsbrottsling” hävdar att framförandet handlat om just eftersupning. Särskilt i de fall som personen inte blivit tagen på bar gärning.

Det är åklagaren som ska bevisa att en misstänkt rattfyllerist faktiskt begått brottet och att det därmed inte handlar om en eftersupning. Till sitt förfogande har åklagaren Rättsmedicinalverkets information om hur alkoholmängden blir beräknad i förhållande till intag av alkohol. Detta dokument är alltså vägledande när det kommer till bedömningen om det är sannolikt att det handlat om rattfylleri eller eftersupning.