Denna artikel handlar om trafikljuset från då till nu och förklarar uppkomsten av brottet kört mot rött ljus. För mer information och råd hänvisar vi till vår sida om rödljuskörning, eller startsidan för bättre överblick över vad vi kan hjälpa till med.
Trafikljuset från då till nu – En historisk tillbakablick
Världens första trafikljus installerades, den 10 december 1868, utanför det brittiska parlamentet i London i Storbritannien. Trafikljuset i fråga bestod av en gaslykta med rött glas åt två håll och grönt åt två som roterades manuellt av en polisman. Lyktan exploderade emellertid bara efter någon månad vilket fick experimentet med trafiklyktan att avbrytas. Om det redan på den tiden fanns personer som lagfördes för att ha kört mot rött ljus, förtäljer inte historien. Det tog sedan närmare 49 år innan trafiksignaler återigen togs i bruk på allvar.
År 1912 satte polismannen Lester Wire i Salt Lake City i delstaten Utah i USA upp det första röd-gröna elektriska trafikljuset i världen.
I Sverige togs de första trafiksignalerna i drift i januari 1925 i Stockholm; det var en anläggning i korsningen Vasagatan/Kungsgatan som installerades för att reglera trafiken.
Signalväxlingen utfördes manuellt av en polisman på plats och under många efterföljande år fortsatte trafikregleringen i vissa korsningar enbart genom handtecken av en polisman. Fortfarande idag gäller polisens handtecken före trafiksignalen.
Dagens reglering av trafikljus
Själva stopplikten vid rödljuskörning regleras i Vägmärkesförordningen (2007:90) som, i 3 kap 6 §, stadgar:
när trafikljuset har växlat om från grön till gult och alltså är på väg att växla till rött så ska fordon stanna och får inte passera stopplinje. Undantag ges för de fall när fordonet hunnit så långt fram vid omslaget från grönt till gult att fordonet inte kan stannas utan fara.
Gult innebär med andra ord en skyldighet att stanna så länge det kan ske utan fara.
I Trafikförordningen 2 kap, 2 § står att trafikanter ska följa anvisningar i trafiken som meddelas, bland annat genom trafiksignaler. Vidare framgår I 14 kap, 3 och 6 §§ att man döms till böter om man uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en rad trafikregler, bland annat avseende 2 kap, 2 §. I tillägg till böter kan man även riskera återkallelse av körkortet enligt Körkortslagen.
Ett körkortsingripande som beror på rödljuskörning regleras i körkortslagens 5 kapitel 3 § p. 4, som gör gällande:
Ett körkort ska återkallas om: körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa.
Lagens förarbete
I förarbetet till körkortslagen, prop. 1985/86:115, framhålls att trafiköverträdelser som rödljuskörning, visar en påtaglig brist i förarens insikter om och förståelse för vad trafiksäkerheten kräver. Detta gäller oavsett trafikfaran i det enskilda fallet.
Det framhålls också, gällande rödljuskörning, att i och med att överträdelsen har skett, så är risken stor för att en allvarlig olycka ska ske. Det ska dock alltid tas i beakting att man ska göra en individualiserad bedömning, i varje enskilt fall.
Spärrtiden
Vid körkortsåterkallelse enligt ovan nämnt lagrum ska det bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas, en s.k. spärrtid. Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år (körkortslagen 5 kap. 6 § första stycket).
Återkallelse av körkortet ska anses vara den normala åtgärden i dessa fall. Den normala påföljdstiden (praxis) vid denna typ av förseelse, är 2 månader. Varning eller sänkning av spärrtiden kan meddelas om det föreligger synnerliga skäl.
Ett välformulerat yttrande till Transportstyrelsen, eller överklagan till Förvaltningsrätten kan påverka spärrtiden markant. Kontakta oss idag för rådgivning
Trafikjuristen
