I Sverige letar sig historiken bakom brottet rattfylleri tillbaka till 1920-talet, då krav om att vara känd för ett nyktert leverne var förutsättningen för att få körkort. Men redan på 1800-talet tillkom brottet rattfylleri ute i världen, där det först kända fallet är från London 1897.
Historiken bakom rattfylleri
Den först kända personen som blev arresterad och dömd för rattfylleri var den då 25-årige taxichauffören George Smith. Den 10 september 1897, körde han alkoholpåverkad sin taxi in i en byggnad vid 165 New Bond Street, London.
Smith blev dömd att betala 25 shillings (ca 4 831 Sek i dagens valutavärde).
1920 införde man i Sverige villkor om att endast personer som gjort sig kända för sin nykterhet ägde rätten att få körkort. Detta efter att bilismen steg mycket fort från året 1918, varpå man på allvar insåg sambandet mellan alkoholpåverkan och trafikolyckor.
1925 infördes ytterligare påföljder i form av böter för rattfylleri och 1930 utökades det till att även inbegripa fängelsestraff.
Det var först 1941 som Sverige införde en ”promillegräns” och denna har man, i omgångar, sänkt till dagens aktuella gränsvärden på 0,2 promille för rattfylleri och 0,5 för grovt rattfylleri.
Trafiknykterhetsbrott idag
De bestämmelser om rattfylleri som gäller i Sverige idag finns i Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen).
Från och med 1 januari 2012 gäller nya bestämmelser om ingripandeformen körkort med villkor om alkolås (kod 107 på körkortet). Alkolås anges som alternativ till återkallelse med anledning rattfylleri/grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring.
Mer information kan du hitta på någon av nedanstående länkar. Vill du har råd i ett specifikt fall eller letar du efter mallar för yttrande? Kolla in vår Gratis Rådgivning eller webbshop, vilka båda kan nås från startsidan.
