Frågor som ställts till oss via vår kostnadsfria tjänst:
Fråga:
Blev stoppad då jag missade att blinka ur en rondell, polisen som stoppade mig ansåg att jag såg drogpåverkad ut, jag fick följa med till stationen. Prover visade Marijuana, Amfetamin och Kokain. Vilket jag inte har tagit, detta va en söndag och jag hade varit ute på krogen på fredagen. Polisen tog körkortet direkt och jag har nu fått ett brev från Transportstyrelsen där jag ska får svara på varför de inte ska återkalla körkortet.
Trafikjuristerna svarar:
Körkortsärenden av denna typ består av två delar.
Dels så finns det ett straffrättsligt förfarande (som i förevarande fall normalt handlar om böter och rör polis/åklagare). Polisen/Åklagaren har ingenting med körkortet att göra, bortsett från att Polisen normalt omhändertar körkortet och översänder detta till Transportstyrelsen, som i sin tur utreder lämpligheten för fortsatt körkortsinnehav.
Drograttfylleri uppstår när man framför ett motordrivet fordon (exempelvis kör en bil), efter att ha intagit (det vill säga brukat) narkotika i en sådan mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Det är alltså att man kört med narkotika i blodet som är avgörande, inte om man “var påverkad”. Narkotika är alla typer av narkotikaklassade ämnen som framgår av Narkotikastrafflagen. Den straffrättsliga konsekvensen för brottet är böter (dagsböter) eller fängelse i högst 6 månader. Det straffrättsliga är ett förfarande i Tingsrätt där en åklagare är din motpart. Vill du ha ombud där så ska du vända dig till en brottmålsadvokat. Vi hanterar endast ärendet som gäller körkortet där Transportstyrelsen är motpart.
Den andra delen rör själva körkortsingripandet, vilket är ett förvaltningsrättsligt ingripande mot den enskildes körkort. Detta sker genom att Transportstyrelsen, på grund av att du är misstänkt eller dömd för ett brott enligt ovan, beslutar om körkortsingripande. Vilket innebär att du förlorar din rättighet till fortsatt körkortsinnehav genom en spärrtid, på grund av den straffrättsliga misskötsamheten. Detta görs med hänsyn till trafiksäkerheten i syfte av att förmå den enskilde att, i fortsättningen, förhålla sig till gällande trafikregler.
När det kommer till drograttfylleri i förhållande till körkortsåterkallelse, så ligger praxis på 12 månaders spärrtid om brottet är av normalgraden. Vid grovt brott (beror på körningen och inte mängden narkotika) så är utgångspunkten 24 månader.
Vid upprepat drograttfylleribrott inom 5 år är utgångspunkten 18-36 månader, beroende på antalet upprepningar, allvarlighetsgrad, m.m.
Eftersom du har prövotid så kommer du att bli tvungen att ta om körkortet oavsett längden på spärrtid.
Sänkning av spärrtid
Ovan nämnda tider är normalt utgångsläge för Transportstyrelsen och det finns i princip endast 3 möjliga scenarion som kan medföra en ändring av detta.
1. Du frikänns från själva brottet (Tingsrätt/Hovrätt/HD), se nedan.
2. Det har tagit osedvanligt lång tid från själva brottet till dess Transportstyrelsen valt att göra körkortsingripandet (med lång tid menas här minst 10-12 månader).
3. Att körningen handlar om:
a) en kortare förflyttning av fordonet (och då pratar vi ett par meter),
b) att du framfört fordonet mitt i urskogen en kortare sträcka, eller på inhägnat område, utan fara för andra personer, eller
c) att fordonet inte handlat om bil utan en moped på en gårdsplan, båt, scooter – utan fara för andra personer.
Om du frikänns får du normalt körkortet tillbaka. Om någon av 2 eller 3 är aktuellt för dig så kan det gå att sänka spärrtiden med några månader från normalt utgångsläge. Om inte något av ovanstående är aktuellt i ditt fall kommer det vara oerhört små möjligheter att vinna framgång.
Vad du i övrigt anfört om körkortsbehov för att köra till arbetet, att förlora jobbet och andra omständigheter har tyvärr ingen relevant juridisk betydelse i förhållande till bedömningen av spärrtid.
Ännu ej dömd
Eftersom du inte är dömd för brottet kommer Transportstyrelsen fatta ett tillfälligt beslut. Detta görs eftersom det straffrättsliga förfarandet då inte är utrett. Eftersom det då inte finns någon utredning så är det svårt att kunna påverka spärrtiden alls. Detta på grund av att Transportstyrelsen kommer anse att det är sannolikt att du slutligt kommer dömas för brottet som du nu är misstänkt för.
När brottet slutligt blivit utrett genom att:
- åklagaren lägger ner utredningen (osannolikt), eller
- du slutligen frias eller fälls för brottet,
så kommer Transportstyrelsen att tillställa dig ett slutligt beslut. – Observera att du kan behöva eftersöka ett slutligt beslut av Transportstyrelsen, efter att du meddelats en dom i brottmålet. Beroende på utfallet av nyss nämnda parametrar så kommer Transportstyrelsen att antingen:
1. undanröja sitt beslut – om du frias (vilket innebär att du återfår ditt körkort),
2. justera beslutet ned/upp – om det framkommer förmildrande eller försvårande omständigheter som inte var kända när de fattade det tillfälliga beslutet, eller
3. vidhålla sitt tidigare beslut – om du döms och inget skäl för justering finns.
Om du anser dig oskyldig bör du begära att få en offentlig försvarare, eller om du inte får en sådan tilldelad, anlita en brottmålsadvokat för målet i Tingsrätten om brottet. Det är där fokus för dig bör ligga, då det kommer bli avgörande för körkortet i ett senare skede.
Lite att tänka på inför ett yttrande/överklagande i körkortsdelen:
1. Gällande körkortet kommer inte hänsyn tas till vad du framför om att du inte är skyldig till brottet. Transportstyrelsen och Förvaltningsrätten har att förhålla sig till den dom som föreligger eller till det som framförs av polisen angående misstanke om brott. De gör alltså ingen bedömning gällande brottet och skuldfrågan, utan enbart vad det konstaterade/misstänkta brottet ska ge för körkortspåföljd.
2. Vädjanden, ånger och andra känsloyttringar tas ingen som helst hänsyn till.
3. Körkortsbehov privat och i arbete, längd på körkortsinnehav, samt tidigare ostraffad i trafiken, är av extremt underordnad betydelse och tas inte hänsyn till i denna typ av ärende.
